Hej!
Blir inte att jag skriver så mycket här längre då det inte funnits så mycket att säga..
Nu har jag dock lite att säga..
I onsdags natt ringde min pappa och berättar att min farmor är dålig, väldigt dålig..
Hon har inte långt kvar och allt gick så fort..
Jag föll i tårar, Kingston kommer fram och pussar på mig.. underbara hund..
På morgonen beställde ja tågbiljett, slänger i kläder i min väska och stressar runt för att få med
mig allt jag behöver inför resan..
Kingston ligger och tittar på mig medans jag yrar runt med tårarna rinnades..
Jag såg på honom att han undra vad som händer..
Ut en snabbis och sen var jag iväg..
Som tur är så hjälper Mattes föräldrar till med Kingston så hundvakt var inga problem..
Nu skulle jag för första gången vara i från Kingston i flera dagar och nätter..
Det gick så fort allting, saknade både Kingston och Matte så fort jag gick utanför dörren..
Med fickorna fulla med papper skulle jag nu ta mig ner till gbg helt ensam i min stora sorg..
Tänka sig att man kan vara så mycket starkare än vad man tror..
Jag stod min farmor såå nära, prata med henne mer än vad jag prata med mamma och pappa..
Min älskade farmor..
Jag hann inte fram, hennes kropp hade verkligen gett upp, respiratorn klara inte av att hålla henne vid liv..
Ni ska veta hur mycket min farmor tyckte om Kingston, det glädjer mig såå..
Tyckte han var så stor men snäll och go :)
Matte berättade att Kingston sakna mig när jag var borta, och när han mötte mig vid bussen när jag kom hem i söndags så såg Kingston helt chockad ut, men sen blev han såå glad att se mig igen, gissa om det blev mycket mys sen :)
Sen så har denna hund börjat med vissa beteenden som inte är okey..
På kvällarna har han börjat jaga bilar, men hallå vadå jaga bilar han är ju för fan uppvuxen vid vägen här..
Men nä då som skuttar han efter, INTE okey..
I morse gjorde han utfall mot två pojkar med en skateboard och mitt i samma veva så kommer en åkgräsklippare förbi som Kingston gör utfall mot..
Där står jag med min stora mage och försöker hålla i mot, lite svårt i en backe med löv kan jag säga ;)
Matte kommer och hjälper mig med kopplet..jävla hund..
Hoppas att detta bara är något tillfälligt, fattar lixom inte vad som flugit i honom..
Psykoshund?
Men ja just de ja, jag är gravid ;)
Är i 6 månaden nu, och i februari så kommer våran älskade flicka..
Är inte alls orolig när det gäller Kingston och bebisen men där i mot kanske promenaderna om han inte skärper sig.. Men de löser sig, vi får se till att träna och lägga i en växel här, hjälpas åt..
Det var allt för mig idag..
Va rädda om varandra, varje sekund är dyrbar..
Bye
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar